Välkommen till tenntrådshantverkets historia!

Tenntrådssmycken har en mycket lång tradition. Redan under vikingatiden smyckade man sina ägodelar med spunnen tråd av guld, silver och brons. Man har hittat dragskivor av horn vid utgrävningar i Birka och Sigtuna. Man har också funnit fragment av spunnen guldtråd som daterats till cirka år 1000 för Kristus.

 

Bland samerna har tenntrådsarbetet varit utbrett sedan 1600-talet. Troligen fick man idén att spinna tenntråd då det handlades med nordborna och då främst med norrmännen. Vanligast var att man använde silvertråd men samerna började använda tenn eftersom det gick lättare att bearbeta och dessutom var billigare än silver.

 

Man tillverkade tråden genom att en björk- eller alkvist klövs mitt itu och märgen togs bort. Därefter bands kvisten ihop med snören. I hålet hälldes en blandning av tenn och bly som fick stelna. Stavarna pressades sedan genom mindre hål som borrats i renhornsskivor och man fick på så sätt önskad grovlek. När den hade blivit tillräckligt tunn spanns den runt en rensena varefter tråden var klar och kunde sys fast i vackra mönster.

 

Under 1800-talet försvann hanverket nästan helt och troligen berodde det på att under en tid fördömdes tenn (liksom silverföremå) av den laestadianska rörelsen. De ansåg att om man var rättrogen fick man inte pynta sig med "prål och bjäfs". Så småningom försvann hantverket från de sydsamiska områdena och vid 1900-talets början fanns det knappt någon som ägnade sig åt detta hantverk.

 

1905 fann Andreas Wilks i Dikanäs sin mors gamla tenntrådsverktyg och började experimentera. Han lyckades till slut att både dra och spinna tenntråd. Troligen var det hans förtjänst att denna utdöende konstart räddades.

 

Idag är hantverket oerhört populärt och man ser den ena variationen efter den andra. Mycket bygger på samma grunder men även mycket nytänkande finns med i modellerna.

Modeller, priser och kvalité varierar mellan olika hantverkare men jag hoppas att du kommer att finna dessa som mycket bra hos Ateljé Agnes.